På spaning efter språkets ursprung

Foto:Högskolan Dalarna
Text: Birgitta Hellström

Torsdagen den 22 oktober föreläste Sverker Johansson, senior advisor 
Högskolan Dalarna, digitalt om ”På spaning efter språkets utsprung”. Hans bok med denna 
titel kom ut 2019. Här följer några axplock från föreläsningen.
Människan är en språkande varelse. Vi kommer från apliknande språklösa förfäder.
Det finns c 7000 olika språk i världen även teckenspråk. Svenska språket får ett par nya
ord varje månad.
Vad har alla mänskliga språk gemensamt? Kan bl a användas för att ljuga, kan läras.
Det finns struktur i språket, Ljud kombineras till ord. Det finns substantiv och verb.
Det finns olika djurspråk. Bin dansar för att visa vägen. Näktergalen sjunger och säger -
här är jag, jag är störst och vackrast. Apan har olika varningsrop, olika för olika rovdjur.
Bläckfisken visar olika färger. Djuren kan inte uttrycka oändliga budskap som vi kan.
Schimpansen föder ensam utom synhåll. Vi föder sällan ensamman. Schimpansen kan hjälpa  till vid sin förlossning. Vi har däremot utvecklat större hjärnor och smalare höfter och
behöver hjälp vid förlossningen. 
Det första samtalet. Finns många olika teorier. Samtal om försörjning (samlande och jakt),
språk för att skaffa sig makt och status.  
Det första språket bör varit enkelt, haft ord, ett öppet system (kunde lägga till nya ord),
kreativt, ungefär som en ettåring pratar. Barn lär sig flera ord om dagen.
Språket är mer än en halv miljon år gammalt. Det första språket talades sannolikt av
Homo erectus. Språket är mindre än två miljoner år gammalt.
Barn vill förstå. Berättar glatt vem som gör vad, med vem och varför. Grammatiken är
OK för en 3-åring.
Språk förändras hela tiden. Svenskan har t ex tappat pluraländelser. Vi har även tappat ljudet
th som vi hade på vikingatiden.
Alla språk är likvärdiga. Nya språk knoppas av från tidigare språk. 
Språk dör när talarna dör.
Flera varianter av samiskan är hotade i Sverige.
Denna intressanta förelägning  avslutades med Tack på många olika språk.