Text Lena Grönlund Myrberg
Foto Birgitta Hellström, Margareta Nilserud Enberg
I årets första föredrag Orden gror 16 mars hälsades Anna Laestadius Larsson välkommen av ett 40-tal åhörare i Stadsbiblioteket i Falun. Aktiviteterna i Orden gror är ett samarbete med Dalarnas kvinnohistoriska förening, biblioteken i Falun och Studieförbundet Vuxenskolan.
Anna Laestadius Larsson har en bakgrund som journalist på bland annat Svenska Dagbladet. Redan tidigt var hon intresserad av kvinnohistoria. När hon under några år var kolumnist och gjorde research insåg hon hur sällan kvinnors historia lyfts fram vilket ledde till att Anna beslutade att sluta på tidningen och i stället bli författare. Det resulterade så småningom i bland annat trilogin Barnbruden, Pottungen och Kurtisanen som samtliga utspelas i favoritperioden 1700-talet. Att Anna Laestadius Larsson fastnade för just 1700-talet grundades delvis i att det var den franska drottningen Marie Antoinettes öde som hon redan som barn fascinerades av.
Vid fördraget var det främst tre andra kvinnor som porträtterades och vars liv berättas om i Anna Laestadius Larssons senast bok Alla dessa djäfla qvinnor, berättelsen om de första feministerna. Vi fick följa med på en fascinerande berättelse om dessa fantastiskt modiga kvinnor som i en patriarkal värld vågade stå upp för sig själva och för kvinnans rättigheter. En av dessa kvinnor var svenska Hedvig Charlotta Nordenflycht som vid mitten av 1700-talet blev den första svenska kvinnan som, efter att ha blivit änka, kunde leva som författare. Hon skrev både poesi och skönlitteratur och vände sig ofta till kvinnor i sitt författande där hon argumenterade mot bland annat Rousseaus kvinnosyn och det allmänna kvinnoförtrycket i samhället där kvinnor inte ansågs behöva boklig bildning.
Den engelska Mary Wollstonecraft kom från en borglig men fattig familj och behövde därför hitta en passande försörjning i väntan på äktenskap. Alternativen sällskapsdam, guvernant eller privatlärare var inget som lockade Mary, men hon var bra på att skriva. En reseskildring som publicerades efter en rundresa i Norge, Sverige och Danmark blev uppskattad och gav henne möjlighet att fortsätta författandet. Hon stöttade flickors utbildning och hävdade att kvinnor borde ha samma rättigheter som män och blev en av de främsta upplysningsfilosoferna.
Den tredje ”djäfla” kvinnan var fransyskan Olympe de Gauges som till skillnad till de två andra kvinnorna var av lägre börd. Men det sades att hon var oäkta dotter till en markis vilket öppnade dörrar till salongerna i Paris dit hon flyttat från en liten landsbygdsstad. Olympe verkade under den franska revolutionen och hon var en politisk aktivist, feminist, författare och dramatiker. Hennes skrift Deklarationen om kvinnan och medborgarinnans rättigheter tillkom då hon insett att revolutionens devis frihet – jämlikhet – broderskap skulle tas ordagrant. Det vill säga det gällde bara männen. Hon opponerade sig även mot slaveriet, att kvinnan ansågs omyndig och mot krig. Olympe blev alltmer kontroversiell i revolutionskretsarna och hon giljotinerades i november 1793, 45 år gammal.
Intressant att notera är vad dessa tre kvinnor dessutom har gemensamt är att de tidigt blivit änkor och att de i och med det blivit myndiga till skillnad mot alla andra kvinnor. Det bör ha varit till gagn för att de trots allt kunde agera i samhället.
Sammantaget var det ett inspirerande och tänkvärt föredrag av Anna Laestadius Larsson och efteråt ringlade en lång kö för att köpa ett signerat ex av hennes senaste historiska roman
