Kvinnorna bakom gatunamnen i Falun
Text: Elisabet Hemström
Foto: Birgitta Hellström, Margareta Nilserud Enberg
Tätorten Falun har omkring 500 gatunamn. Ungefär 45 av dem är uppkallade efter män och 25 efter kvinnor. År 1856 gav professorn vid Fahlu Bergsskola Jonas Samuel Bagge den första Falukartan med gatunamn men hade bara ett fåtal kvinnonamn med: Kristinegatan, Södra och Norra Mariegatan, Mormorsgatan och Barbros gränd. Och av dessa gator är ju de fyra första snarare uppkallade efter kyrkorna och gruvan.
Förutom ett fåtal under förra hälften av 1900-talet (Sveagatan, Idunvägen, Frejavägen, Margaretas väg och Lovisas väg) har alla de kvinnliga gatunamnen kommit till under de senaste 30 åren. År 2010 började kommunen planera för ett nytt bostadsområde i Lilla Källviken och beslöt sig för att alla vägarna skulle uppkallas efter kvinnor. Falu-Kurirens läsekrets bidrog med 55 förslag. Av dessa valde kommittén sedan ut nio stycken:
Astrid Fredriksson (1918-2008), teckenspråkstolk. Med två döva föräldrar lärde hon sig tidigt att kommunicera med tecken och blev så småningom en av de mest anlitade tolkarna i Sverige. Hon gjorde mycket för att påverka samhällets och allmänhetens syn på döva och hörselskadade och var bland annat med om att grunda Västanviks folkhögskola i Leksand. 1981 tilldelades hon Falu kommuns kulturpris.
Brita Hazelius (1909-1975), simmerska. Aktiv i IFK Falun och tränade bl. a. i gamla kallbadhuset i Östanfors. 1926 blev hon Sveriges första kvinnliga världsrekordinnehavare i både 200 och 400 m bröstsim. 1928 kom hon på 6:e plats i sommar-OS i Amsterdam. Hon är den första svenska kvinnan över huvud taget som haft ett officiellt världsrekord i någon olympisk gren.
Dora Lindgren (1911-1992), operasångerska. Föräldrarna kom från Bjursås men flyttade i början av 1900-talet till Falun, där fadern startade Lindgrens maskinaffär. Dora utbildade sig först till handarbetslärarinna för att ha ett ”riktigt yrke” men sökte sedan till Musikkonservatoriet och Operaskolan i Stockholm. 1939 debuterade hon i Carmen på Stockholmsoperan och blev så småningom en av Sveriges främsta sopraner. Åren 1961-77 var hon verksam som sångpedagog i Chicago och Stockholm.
Fläsk-Mina (Elisabet Vilhelmina Bergström) (1844-1937). Hon var en av Faluns mest legendariska och respekterade torgmadamer. Redan vid 23 års ålder började hon sälja kött och fläsk på Fisktorget. Hon stod alltid först i kön på ångbåtskajen för att få välja först när bönderna från socknarna runt Runn kom till staden för att sälja sina produkter. 1899 köpte hon en egen gård – numera Riastugan – vid Kristinebron, där hon bodde tillsammans med sin son med familj.
Ingeborg Hermelin (1904-2000), läroverkslektor. Hon föddes på Ulvåsa slott i Östergötland men hade anor från Falun och kom 1946 hit som lektor i latin och grekiska på Falu läroverk. Hon var en sträng men omtyckt lärare och även en känd person i Faluns kulturliv. Bland annat var hon sekreterare i Fredrika Bremer-förbundet, deltog i bildandet av Humanistiska föreningen, ledde konstresor till Italien och var en flitig teaterbesökare.
Moder Elisabeth (Maria Elisabeth Hesselblad) (1870-1957) kom från Västergötland till Falun som ettåring med föräldrar och syskon och tillbringade hela sin skoltid här. 18 år gammal emigrerade hon till USA, blev sjuksköterska och konverterade till katolicismen. 1904 reste hon dödssjuk i en magsjukdom till Rom för att dö hos karmelitnunnorna i Den Heliga Birgittas hus. Istället tillfrisknade hon, återupprättade Birgittinorden och återförde så småningom Birgittas hus i dess ägo. Nu finns 54 birgittinkloster över hela världen, varav ett i Djursholm och ett i Hosjö. År 2015 helgonförklarades Moder Elisabeth och blev därmed Sveriges andra kanoniserade helgon på 600 år, efter Den Heliga Birgitta.
Sara Lisa Moraea (1716-1806), hustru till Carl von Linné. Hon växte upp på Svedens gård och träffade sin blivande make på en bal i Falun 1734. Fem år senare gifte de sig. Sara Lisa har beskrivits som ”kärv men omtänksam”, van att styra och ställa med både barnen och tjänstefolket. Att ha varit piga hos familjen Linné betraktades som en stor merit, eftersom de fick lära sig allt om hur man sköter ett hushåll. Efter Linnés död styrde Sara Lisa i 30 år ensam över både stadsgården i Uppsala och lantegendomarna. Hammarbys djurbesättning ökades till det dubbla under hennes tid.
Selma Ström (1888-1967), folkskollärarinna och berätterska. Hon var född på Elsborg och talade falumål som barn. Från 1921 verkade hon som lärarinna i Falun. På 1940-talet började hon teckna ner sina barndomsminnen, delvis på falumål. Berättelserna blev så uppskattade att de 1954 sammanfördes till en bok, ”Hemma på Elsborg”. Selma Ström läste även in delar av boken på band. Hon är den främsta traditionsbäraren av livet i de gamla arbetarkvarteren i Falun och av falumålet.
Valborg Olander (1861-1943), seminarieadjunkt. Dotter till provinsialläkaren Gustaf Olander och hans hustru Eva Charlotta Munktell från Grycksbo. 1888 blev hon anställd vid folkskoleseminariet i Falun. Hon var starkt engagerad i kvinnofrågor, främst i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. 1910 blev hon en av de första kvinnorna i Falu stadsfullmäktige. Tre år senare flyttade hon in i en egen villa strax intill sin väninna och livskamrat Selma Lagerlöf och blev hennes sekreterare. Hon skrev bl. a. en handbok till Nils Holgerssons underbara resa samt läroböcker i svensk språklära och modersmålsundervisning.
Namnkommittén kommer att fortsätta ge namn åt gator och andra platser efter kvinnor när möjlighet finns. Förra året blev det tre kvinnliga namn: Apollonias väg i Främby (efter fogden Jösse Finssons dotter, som ägde Främby på 1400-talet), Isaksmors väg i Varggården (efter en husmor där på 1700-talet) samt Lydias terrass bredvid Åhlénshuset (efter vissångerskan Lydia ”Bergslagsmor” Hedberg, som växte upp i samma kvarter).